Utkast: Juli 15, 2011

Man kan tro att det är PMSen som spökar. Jag gråter för ingenting, och mina ögon är redan blodsprängda på grund av tröttheten. Men idag överrumplar alla känslor mig gång på gång. Som idag:

Jag & Lizza på Loge Haven, precis som förr. Så många dagar, kvällar och nätter vi har spenderat på det där stället. Med kaffe, varm choklad och en påse lösgodis. Så, så många gånger sen vi flyttade hit nästan samtidigt 2005. Hur vi har förändrats så extremt mycket sedan dess. Vi pratade, skrattade och skämtade. Diskuterade framtiden, spekulerade om vad som kommer härnäst. Och så kommer tanken att det är sista gången på länge vi sitter där.

Och sen: Jag & Rosie, med huvudena tätt ihop där vi ligger i parken. Vi pratar om hennes dejtande, asgarvar åt killar och deras beteenden. Pratar jobb och ex och undgår så gott vi kan att prata om framtiden. För "Bill & Bill" kommer inte bli detsamma när vi är hundra mil ifrån varandra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0